02 · Plattformsöversikt
Goose-familjen,
fullt räknad.
Sex luftplattformar, en gemensam flygkroppsfilosofi: formgjutna kroppar, en delad familj av
pneumatiska avfyrningsanordningar och tre radiotysta styrningsnivåer tillämpade per roll —
avvikelser dokumenterade, inte utjämnade. Goose CS-110 är byggd; varje syskon är en pågående
konstruktion. Plattformsnamn och CS-beteckningar är arbetskandidater.
Ledande interceptor · Familjens ankare
Goose CS-110
En helt odriven, rörstartad, formgjuten runda — billig, för djupt magasin, störningssäker till
sin konstruktion. Markstartad pneumatisk interceptor; icke-explosiv kinetisk bekämpning;
förbrukas i salva.
1,6 kg runda · Ø90 mm, mynningshastighet ~189 m/s · Nivå 1 helt odriven
Nivå 1 · Förprogrammerad (bekräftad konfig.)
Nivå 2 · Fiber (doktrin)
Nivå 3 · Autonom (doktrin)
Motordriven premiuminterceptor
Gyrfalcon CS-120
Goose arkitektur med motorn påslagen: pneumatiskt första steg, akterliggande marschmotor och en
4-axlig bogpropellerring — familjens enda motordrivna interceptor, för mål som Goose inte kan
hinna ikapp.
13 kg arbetsmassa — en planeringsställning, inte ett beslut · marscheffekt
~0,97 kW · motordriven räckvidd ~2,2 km under ett 30 s marschsegment, ännu inte
detaljmodellerad · avfyrning ~94 g i medeltal
Nivå 2 · Fiber — primär, människa i beslutskedjan
Nivå 1 · Förprogrammerat reservläge
Elektroniskt stöd · Vilseledning · Relä
Raven CS-130
Familjens medvetna RF-undantag — ett formgjutet elflygplan som bär nätverket. Uthålligt,
återvinningsbart; värdet ligger i nyttolastfacket: kommunikationsrelä, vilseledningspresentation,
elektroniskt stöd (partneromfång). Endast icke-kinetiska nyttolaster. Nyttolasten sänder —
plattformen navigerar fortfarande utan GPS.
5,0 kg arbetspunkt · uthållighet ~1,25 h — en verklig men tunn
uppskattning · radiohorisont ~56 km vid 150 m AGL, mer illustrativ än en fast specifikation
Navigering utan GPS
Tyst / natt-ISR
Owl CS-140
En tyst, elektriskt driven fastvingad spanare byggd kring en stor, långsam propeller.
Perimeter-, rutt- och platsövervakning nattetid — endast sensorer, alla passiva: ingen effektor,
ingen målbelysare, ingen RF-emission av något slag. Den cirklar snarare än slår sig ner, eftersom
svävflygning skulle kosta 5–6 gånger marscheffekten.
4,5 kg arbetspunkt · uthållighet ~2,1 h · avfyrning ~1,8 g
från en gummilinebana · nedkylning vid −20 °C minskar troligen kapaciteten med 20–30 %
Autonom radiotyst / GPS-fri navigering
Valfri släpfiber — människa i beslutskedjan
Passiv mottagningsbaserad sensorik
ISR med lång uthållighet / lång räckvidd
Loon CS-150
Uthållighetsfågeln — den enda luftfarkosten i Goose-familjen som mäts i timmar och hundratals
kilometer. Spaning på långa ben, avståndssensorik, vidsträckt kartläggning; endast sensorik, utan
effektorvarianter. En verklig långdistansflygare enligt flottans mått — ingen HALE-låtsare, och vi
kommer inte att klä ut den som en sådan.
10 kg arbetspunkt · uthållighet ~3,0 h · ~100 km insatsradie
med marginal · avfyrning ~5,5 g skenkatapult
Endast autonom, radiotyst / GPS-fri
Ingen fibernivå — fiber fungerar inte på avstånd (dokumenterad avvikelse)
Billig förbrukningsbar spanare
Kestrel CS-160
Den minsta luftkroppen — en rörstartad spanare med marschmotor, prissatt för att förloras.
Kostnadseffektiv framskjuten spaning och förbrukningsbar övervakning; endast sensorik.
Utnötningsekonomin räknas i kostnad per
observation, inte kostnad per luftfarkost.
1,2 kg arbetspunkt · avfyrning ~27 g i medeltal vid reducerat tryck ·
uthållighet ~61 min · ~24 km praktisk radie — en planeringskonvention, inte ett
prestandapåstående · ingen kostnadssiffra angiven
Nivå 1 · Förprogrammerad
Nivå 3 · Autonom
Ingen fiber på basspanaren (dokumenterad avvikelse)